I takt med att samhällets miljö- och klimatmedvetenhet ökar blir påfrestningen av att ta mer ansvar hos allt fler verksamheter essentiellt. Flera redovisar enligt CDP (Carbon Disclosure Project) och GRI (Global Reporting Initiative), som är en standard för hållbarhetsredovisningar. Där finns dessutom riktlinjer för att redovisa verksamhetens miljöpåverkan från direkta som såväl indirekta utsläpp. Men hur appliceras miljöarbetet i det dagliga inköpsarbetet som kan ligga till grund och vara till hjälp inför den årliga redovisningen? I den här bloggposten redogör vi för hur vi kan beräkna er miljöpåverkan, allt ifrån hur stor den är till vilka inköp som har störst påverkan samt hur stor miljöpåverkan olika typer av inköp har i relation till andra.
Klimatpåverkan anges i ton/kg koldioxidekvivalenter (CO2e), ett mätvärde över hur mycket koldioxidutsläpp en vara, handling eller tjänst står för som tar hänsyn till att olika gaser bidrar till växthuseffekten olika mycket. Gasernas påverkan översätts sedan till hur mycket koldioxid som skulle orsaka samma växthuseffekt, för att kunna jämföra olika sakers klimatpåverkan. Klimatpåverkande gaser är koldioxid, metan, dikväveoxid och klorfluorkarboner som exempelvis freon.
För att kunna bedöma vilka inköp som påverkar klimatet mest och kunna få en faktabaserad överblick över den totala inköpsvolymen, behövs en insamling och analys av data göras samt en förädling med relevant miljödata. Vi har tagit fram en metodik vi kallar för Carbon Chaser som består av tre olika steg.
I det första steget sker datainsamlingen där all data laddas in, tvättas och normaliseras. Det kan vara leverantörsreskontra, artikeltransaktioner eller avtalsinformation som är kodad med olika ontologier som behöver bli enhetligt. Parallellt till det kan vi även ta in datakällor för miljödata innehållandes olika klimatkoefficienter från t.ex. IVL, MiSA eller olika LCA-databaser, MRIO för att göra det möjligt att beräkna miljöpåverkan.
I steg två kategoriseras sedan all data upp i inköpsanalysen efter olika typer av inköp. Vi har applicerat forskningsarbetet för cMAP, som vi sedan har kompletterat med ännu fler datakällor. Det gör att vi har kunnat utveckla en översättningstabell mellan CPV <> SNI <> UNSPSC.
I steg tre kan vi slutligen beräkna fram miljöpåverkan genom att korsköra data med de olika klimatkoefficienterna. Det blir snabbt en stor mängd data och för att kunna dra tydliga slutsatser behövs en kraftfull beräkningsmotor baserad på AI-teknik.
Resultatet blir som vilket annat mätetal som helst. På samma sätt som ni kan se kostnader, inköpsvolymer, antal fakturor, antal leverantör kan ni även se er miljöpåverkan från era inköp. Det här är ett otroligt flexibelt sätt att erhålla insikter om vilka inköpskategorier som står för störst miljöpåverkan och kunna ta till konkreta åtgärder därefter.
Kontakta oss om ni vill börja arbeta mer klimatsmart med era inköp!
